Att göra en energiberäkning är ett viktigt steg i alla byggprojekt – både för att uppfylla Boverkets byggregler (BBR) och för att säkerställa att byggnaden blir energieffektiv och hållbar på lång sikt. Men det finns flera vanliga misstag som kan göra att beräkningen blir felaktig – och i värsta fall leder till försenat bygglov eller ökade kostnader. Här går vi igenom de vanligaste misstagen och hur du undviker dem. För mer information, besök energiberäkning

1. Felaktiga eller ofullständiga indata

Ett av de vanligaste misstagen är att använda felaktiga värden i beräkningen – exempelvis när det gäller U-värden, ventilationsflöden, isoleringstjocklek eller fönsterareor. Små avvikelser kan ge stora utslag i resultatet.

Så undviker du det:
Se till att alla byggnadsdelar, tekniska system och material är korrekt specificerade. Använd uppdaterade produktblad och kommunicera tydligt med konstruktör och leverantörer.

2. Att inte ta hänsyn till verkliga användningsmönster

Energiberäkningen utgår ofta från standardiserade antaganden, men verklig energianvändning beror mycket på hur byggnaden faktiskt används.

Så undviker du det:
För byggnader med speciell användning (t.ex. kontor, skolor, butiker) bör du justera indata efter realistiska driftmönster, belysning och ventilationstider.

3. Ignorera köldbryggor

Köldbryggor – där värme läcker ut via exempelvis balkar, vägganslutningar eller fönsterinfästningar – förbises ofta eller förenklas i beräkningen.

Så undviker du det:
Inkludera alltid köldbryggor i energimodellen. Många moderna beräkningsprogram kan uppskatta dem automatiskt om rätt detaljinformation anges.

4. Fel hantering av ventilation och värmeåtervinning

Ventilationens energipåverkan är stor, särskilt i moderna täta byggnader. En vanlig miss är att anta en för hög verkningsgrad på värmeåtervinningen.

Så undviker du det:
Använd realistiska värden från ventilationsleverantören och kontrollera att aggregaten uppfyller kraven enligt BBR och Sveby-standard.

5. Bristande samordning mellan discipliner

Energiberäkningen kräver input från flera aktörer – arkitekt, konstruktör, VVS-ingenjör, och ibland även elprojekterare. Om kommunikationen brister kan beräkningen bli inkonsekvent.

Så undviker du det:
Ha en gemensam samordningsrutin och se till att energiberäkningen uppdateras när ritningar eller tekniska lösningar ändras.

6. Att inte uppdatera beräkningen efter ändringar

Många gör energiberäkningen tidigt i projektet – och glömmer sedan att uppdatera den när material, installationer eller fönsterlösningar ändras.

Så undviker du det:
Revidera energiberäkningen kontinuerligt genom hela projekteringen. Det är särskilt viktigt inför slutgiltig energideklaration eller bygglovsbeslut.

7. Bristande förståelse för klimatzon och orientering

Samma byggnad kan få helt olika energiprestanda beroende på var i Sverige den byggs och hur den är orienterad mot solen.

Så undviker du det:
Justera beräkningen efter aktuell klimatzon och simulera hur byggnadens placering påverkar solinstrålning, skuggning och värmebehov.

Sammanfattning

En korrekt energiberäkning är inte bara en formalitet – den är en investering i byggnadens framtida driftskostnader, komfort och miljöpåverkan. Genom att undvika dessa vanliga misstag och arbeta metodiskt med uppdaterade indata, tydlig samordning och kontinuerlig uppföljning, minskar du risken för problem och får en byggnad som verkligen lever upp till dagens energikrav.